Stole my heart - 06
Träffat en jätte söt kille, dansat och haft kul med han. Var han
då tvungen att komma ifrån London så jag fick tankarna på fel sake ?? Jag gick
upp och la mig på sängen. Jag somnade med kläderna och allt på, jag var riktigt trött.
Boston :
Solen lös och fåglana kvittrade utan för mitt fönster. Jag öppnade
ögonen och såg att det var morgon. " Ännu en dag att ta sig igenom"
Tänkte jag för mig själv och suckade. Jag satte mig upp i sängen och
riktade blicken mot mitt stora fönster. Solen lös, jag drog mig
sakta och säkert upp från sängen och in i badrumet för att ta en varm
och sjön dusch, som jag kännde att jag behövde göra.
När jag duschat klart och satt upp håret i en handuk gick jag in i min
garderob för att hitta nått att ha på mig. Jag tog fram en rutig shorta
och ett par shorts. Jag tog sedan upp min mobil som jag hört plinga
till innan. Jag tänkte att det säkert var Victoria eller Jennie eller nån.
Så jag struntade i och kolla. Men när jag tog upp mobilen och såg att
det var från ett okännt nummer tryckte jag upp det snabbt. " Hej Alex,
vet inte om du kanske kommer ihåg mig men det är Harry. Vi träffades
igår på festen och vi dansade och så. Detta är min sisa veka här och
undrar bara om du vill ses. Kram Harry Styles x " När jag läste smset
gick det en glädje igenom hela kroppen. Läpparna omvandlades till ett
stort leende och jag lös upp inom mig. Va det sant ?? Hade den brittiska
killen sökt upp mitt nummer för att fråga om vi skulle ses ?? Just MITT.
Jag visste att det var nått speciellt med Brittiska pojkar. Det hade jag
alltid tyckt. " Hej Harry !! Klart jag kommer ihåg dig. Inte så svart att
glöma nån som fårr en att skratta. Hade varit jätte kul att ses. Alex ox"
Jag läste igenom det några gånger innan jag skickade det. Men tryckte
sedan på skicka och återvände till verkligheten. Jag satte på radion och
då plingade min mobil till igen. "Kan du ses i parken kl 2.oopm ??"
"Det blir toppen vi ses då." Jag såg att klockan redan var ett så fick fixa
det sista och sedan gick jag ut och skulle försöka få en taxi.
När jag kom fram stod det en kille lite längre bort. Han hade stort lockigt
hår så jag var nästa säker på att det var han så jag gick fram. "Hej Alex"
sa han när han såg att det var jag som kom gåendes på stigen. "Hejsan"
ropade jag tillbaka och vi mttes i en kram. Vi bestämde oss för att åka mot
kusten och gå en promenad där. Stämningen var lugn. Jag var mig själv
och vi pratade på som att vi hade känt varandra sen barndomen. Han
var den som pratade mest. Det var rätt skönt att bara lyssna för en gångs
skull. Jag sa inget om Mighuel, det hade jag aldrig gjort för nån så jag tänkte
inte göra det nu heller.
Vi var vid kusten i flera timmar och jag hade haft det riktigt kul. Jag hade
fått en riktigt vän som bodde på andra sidan atlanten. Det skulle nog bli jobbigt
när han skulle åka hem men, jag skulle ju kanske också flytta över.
Så vem vet ?? kanske skulle vi träffas igen.
Jag somnade med ett leende på läpparna denna kvällen och det var riktigt
skön för det hade jag inte gjort på länge.
Del sex av stole my heart.
Vad tycker ni ?? Kommer Alex och Harry bli vänner ??
Eller kanske mer än så?? Missa inte nästa del. Och
glöm inte kommentera. Love
L-M-I
Stole my heart - 05
- Strunt prat. Det är klart du skall med sa Jennie som avbröt den
tustnaden. Jag fick fram ett litet skratt och det fick både Victoria och Jennie att lee.
-Vi hämtar upp dig vid halv 9 sa Victoria när hon lämnade av mig vid mitt hus.
lyssna medans ni läser :)
Boston
Alex Perspektiv :
Jag la mig ner i sängen och kollade upp i taket. Var jag redo för detta?
Det var nu jag för första gången skulle ha kul på tre veckor. Jag gick
in och tog en snabb duch. Sedan gick jag in i min garderob för att hitta
nått jag skulle kunna ha på mig. Det blev en vit kläning som gick till
knäna ungefär. Jag gick in i mitt rum och satte på radion. Dom spelade
Dance whit me tonight - Olly Murs. Det var en gamal klasiker. Den hade
vi spelat hela sommaren. Och tankarna kom rätt på Mighuel. " Alex,
Jennie och Victoria har rätt. Ryck upp dig och gå vidare " Tänkte jag när jag
kollade mig i spegen. Jag sminkade mig och sedan ringde min mobil.
-Hallå ?? svarade jag jag sänkte musiken.
-Vi är utan för om fem minuter så gå ut och ställ dig sa Victoria och la sedan på.
Jag hämtade min väska och la ner nycklarna och mobilen. Sedan gick jag
ut till Jennie och Victoria.
När vi kom fram till Lizas hus som hon hette som hade festen. Blev jag helt
pirrig i hela kroppen. Jag hade inte träffat vissa av dom på jätte länge och
vissa av dom skulle säkert fåga mig om Mighuel, jag vad skulle jag säga ??
" Joo jag tycker det är jätte jobbigt att han har dött och nu mår jag skit "
Nej inte precis.
Jag bestämde mig för att jag skulle strunta i det ikväll och så blev det också
efter halva kvällen så hade nån frågat mig om nått. Vi alla var rätt packade
nu och jag hade skrattat på riktigt några gånger och på nått sätt kände jag
mig så mycket bättre.
- Vill du dansa ?? jag vände mig om och där stod en kille men stort leende
och stora lockar ihåret.
- Jaa men varför inte sa jag och han sträckte ut sin hand. Vi gick upp på dans
golvet och dansade till muiken.
- Vad heter du föresten ?? Jag hörde knappt vad han
sa men jag lyckades ändå
lista ut vad han frågat.
- Alex, och du då ??
- Harry sa han och log. Vi fortastte och skratta och dansa och prata. Man hörde
att han inte var ifrån boston och när han sa att han var här men sina kusiner och
att han var ifrån London slog det mig tanken om mamma och pappa.
- Förlåt men jag måste gå sa jag och vände mig om. Jag klarade inte riktigt av
det. Jag kände mig lite dum men jag hade det svårt så jag var känslig just nu.
Jag kände hur han kollade på mig efter att jag lämnat honom. När jag kom hem
sov alla redan. Jag mådde inte så bra, jag var full trött och deppig. Kvällen hade
ju börjat så bra. Träffat en jätte söt kille, dansat och haft kul med han. Var han
då tvungen att komma ifrån London så jag fick tankarna på fel sak ?? Jag gick
upp och la mig på sängen. Jag somnade med kläderna och allt på, jag var riktigt trött.
Stole my heart del fem.
Vad tror ni händer nu ?? Kommer Alex flytta till London, Stockholm eller New York ??
Kommer hon få träffa Harry nån mer gång ??
Missa INTE nästa del om ni vill veta.
Släng gärna en kommentar om vad ni tycker. X
Låtar / kommentarer
Det verkar som att ni uppskattar att vi har låtar till våra kapitel. För dom flesta kommentararna vi brukar få både på twitter och bloggen så brukar din flästa nämna just det att att ni gillar att vi har musik till. Så tycker ni vi skall ha det? Plus att ni har blivit lite dåliga på att kommentera? För oss så är det ju ingen mening med att skriva om ingen läser eller om vi inte får någon feedback. Så om vi inte får kommentarer så lägger vi inte upp nya kapitel, så nu är det upp till er om ni vill läsa mer av denna novellen eller inte. Och det tar ju inte mer än 2 minuter att slänga in en kommentar..
Lots of love,
L / I / M
Stole my heart - 04
Han var borta han var borta
för gått. Jag låg och väntade på att han skulle ringa men han var en ängel.
Det visste jag också men han kanske ändå en dag skulle ringa mig och säga att
han saknade mig.
Boston
Alex perspektiv :
Väcka klockan ringde och det lockade mig inte att gå upp.
Jag ville hälst bara ligga kvar i sängen och dö. Då kanske
jag fick träffa Mighuel igen. Men jag försökte tänka posetift.
Jag stängde av väckar klockan och satte mig upp i sängen.
8.00 visade den. Jag började om en timme så jag hade rätt
mycket tid ändå. Jag gick upp ur sängen och raka vägen in i
min garderob för att hitta nått att ha på mig. Jag stod en lång
stund och funderade. Men till slut blev det en svart bas kjol med
en rödrutig skjorta och svarta strumpbyxor till det. Jag gick
in i mitt badrum och sminkade mig och fixade mitt hår. Jag
kände mig rätt bra tills jag började tänka på mamma pappa...
Jag hade helt glömt av att dom skulle skilja sig. Nu satte en
klump sig i magen och jag blev nästan spy färdig. Jag hämtade
min väska och gick mit skolan. När jag kom fram stod Jennie
och Victoria och väntade på mig. " Hej Alex" ropade dom när dom
fick syn på mig. Jag vinkade tillbaka med ett stelt leenade. Jag
ville inte riktigt berätta än vad jag fick veta igår. Jag ville vänta
tills ett bra tillfälle. Klockan ringde och vi gick in på lektion.
Efter skolan undrade Jennie och Victoria om jag skulle med till glass
baren. Jag sa Nej det direkt men efter att dom tjatat på mig så kände
jag att jag var tvungen. Vi gick och beställde varsin glass. Det
kändes faktiskt som om jag behöde en glass nu för när man är
ledsen så sitter man och sörjer med glass. Eller det är i alla fal
så på film. I början var det rätt tyst. alla konsentrerade sig på
sin glass. Jag släppte tankarna lite på vad som hänt igår men istället
kom tankarna upp om Mighuel. Det var tufft att ha en pojkvän som
hade omkomit. Jag förökte hänga med i samtalet och släppa
tankarna på Mighuel men det var svår. Riktigt svårt.
- Alex skall du med ut ikväll ?? frågade Victoria. Jag ville men jag visste
inte riktigt om jag vågade. Jag hade varit helt förstör i kanske 2-3
veckor nu. Men det kändes ändå som jag fick börja komma tillbaka
till joden igen. Men jag kunde ändå inte säga ja...
- Eemm.. Jag vet inte riktigt sa jag och kollade ner i min tomma
glass skål. Jag såg att både Jennie och Victoria ville men visste inte riktig
vad som skulle säga. Men dom försökte och det gjorde så jag mådde
mycket bättre. I med att dom var mina bästa vänner så var jag glad
för att dom i alla fall försökte få med mig ut igen.
- Strunt prat. Det är klart du skall med sa Jennie som avbröt den
tustnaden. Jag fick fram ett litet skratt och det fick både Victoria och Jennie
och lee.
-Vi hämtar upp dig vid halv 9 sa Victoria när hon lämnade av mig vid mitt hus.
Stole my heart del fyra.
Stole my heart del fyra.
Hoppas ni gillar der !! Släng en kommentar om vad
ni hoppas och vill skall hända nu när hon skall ut och börja
göra sånt hon gjorde förr.
L-I-M
Stole my heart - 03
- Redo? jag kände hur en klump satte sig i halsen men jag nickade.
- Jag tror det sa jag och reste mig upp. Nu var det dags, jag skulle ut för första gången igen
efter ett långt tag. Men klumpen hade satt sig i magen och jag var riktigt nervös.
Det kändes som jag inte skulle klara detta.
Lyssna gärna !!
26/8-2010 Boston
Alex perspektiv :
Jag låg i min säng och kollade upp i taket. Jag hade legat här i timmar.
Jag ville bort jag ville bort från allt och alla. Jag hade inget att göra här
så varför skulle jag vara kvar. Jag ville ut komma ifrån USA eller
i alla fall Boston. Jag låg och fanteserade om ett frantstiskt liv i London,
Paris, Oslo jag visste inte riktigt vart jag var med allt var underbart. Jag
hade det prefekt. En underbar kille, fina vänner, ett toppen jobb, jag var
ute och shoppade och gick på stora galor och gav kind pussar till massa
kändisar. Och när jag var som mest uppe i mina drömmar vibrerade min
telefon. Jag orkade inte kolla vem det var ifrån så jag lät den ligga kvar
bredvid mig. Den vibrerade igen jag tog upp den och kollade vem det var
ifrån "Jennie" läste jag och låste sedan upp mobilen. " Alex..Ryck upp
dig, du kan inte ligga inne resten av livet. Vi saknar dig här ute" Jennie var
en av mina bästa vänner. Men hon visste ändå inte vad som hade hänt.
Eller hon trodde hon visste men hon visste inte hela historien bara en del.
Jag orkade inte svara men jag visste att jag var tvungen annars skulle hon
ringa och tjata på mig. "mm..men det finns ändå inget att göra" skrev jag
och la ner mobilen jämte mig igen. Jag hörde rop från nedervåningen
det var mamma och pappa som bråkade igen...
Kunde dom aldrig sluta bråka? Jag mådde ju inte precis bättre av detta.
Jag vred på mig och la huvudet i kudden och händerna på huvudet.
Skulle det alltid vara så här? Jag orkade inte med detta. Det fanns ingen
jag kunde prata med heller. Eller jo... min katt, men hon var ju mycket till
hjälp. Hon var en fantastiskt bra lyssnare men hon kom aldrig med några
råd.
- Alex maten är klar ropade mamma från nedanvåningen. "mm" mummlade
jag och reste mig upp. Jag gick ner mot matsalen där mamma pappa och
min storebror satt och åt. Jag satte mig ner och tog åt mig av maten. Under
middagen var det rätt tyst ingen sa så mycket. Jag var inte heller jätte hungrig
så jag satt mest och petade i maten. Sedan avbröt mamma tystnade med
ett " Vi har nått att berätta" och både jag och min bror reagerade dirket.
Pappa suckade, det gjorde mamma också.
- Vi skall skilja oss fick mamma sedan ut. Jag sa inget och min bror reste sig
upp och gick. Pappa satt bara tyst, det gjorde mamma också.
- Jag skall flytta till London med jobbet sa pappa sedan. Och jag lös upp inom
mig. Tänk om detta var min chans? Tänk om detta var starten på ett helt
nytt liv. Jag kunde inte visa att jag var glad för jag var egentligen hur ledsen
som hälst. Så jag suckade bara.
- Och jag skall flytta till New York eller hem till Sverige la mamma till sedan.
Mamma var ifrån Sverige så jag kunde förstå henne om hon längtade hem.
Men jag sa inget om det. Jag fortsatte bara att sucka. Jag ville inte riktigt
förstå att det var sant. Mina föräldrar skulle skiljas och jag var tvungen att antingen
flytta till New York, Stockholm eller London. Jag kände hur tårarna började
komma. Men jag vill inte visa nått så jag reste mig snabbt upp "Tack för maten"
sa jag och sprang sedan upp på mitt rum. Jag slängde mig i sängen och tårarna
kom. Jag kände mig så ensam, jag visste inte om jag skulle klara det mycket
längre. Men så kom jag och tänka på mamma pappa... Dom skulle ju skilja
sig. Då kom det ännu mer tårar en vad som redan fans.
Jag låg i min säng i en halv timme kanske. Sedan gick jag upp och gjorde iordning
mig för att sova. Jag kröp ner i sängen och kollade upp i taket. Jag låg
och tänkte på vad som skulle hända här näst. Jag önskade jag kunde ringa till
Mighuel men jag visste att han ändå inte skulle svara. Han var borta han var borta
för gått. Jag låg och väntade på att han skulle ringa men han var en ängel.
Det visste jag också men han kanske ändå en dag skulle ringa mig och säga att
han saknade mig.
Del tre av Stole my heart.
Del tre av Stole my heart.
Hoppas ni hänger med.
Vem vet, Liam och Alex kanske kommer träffas en dag ?? Fortsätt läs så får ni veta det.
Vi fick en kommentar om vad låten till första kapitlet heter och den heter
"Bellas lullaby"
Släng kommentarer om vad ni tycker. X
L-I-M
Stole my heart - 02
Det var jobbigt att ljuga för mamma, det var en av dom som stod mig när och
jag älskade henne mest av allt. Men jag ville inte säga hur jag mådde egentligen till henne för då
skulle hon också må dåligt av det.
Lyssna gärna !!
22/1-2011 London
-Liam! Hörde jag Louis röst ropa ute ifrån hallen. "mm" mummlade jag
och Louis kom in i rummet och såg besviken ut. Det var bara han som
visste nått om hur jag mådde. Alla visste ju att jag var ledsen men inte
så här ledsen.
- Finns det inget annat du kan göra en att ligga här? Sa han och suckade.
Helst av allt ville jag säga att jag ville hitta på nått och att allt skulle bli som
förr. Men jag var för svag. Jag var för rädd att träffa nya människor, tanken
på att dom inte heller skulle gilla mig och lämna mig som Sophie gjorde? Så
istället kollade jag på honom med en menande blick.
- Röka? Sa jag och lutade mig mot mitt ciggarettpaket. Jag visste att det
var fel. Men det var det ända som fick mig att tänka på annat, det var som
ett plåster för en stund. Sen kom tankarna tillbaka på Sophie igen.
- Seriöst Liam, du måste sluta det kan inte fortsätta så här?! Sa Louis och tog
ciggarettpaketet ifrån mig. Jag visste att han hade rätt i det med men jag kunde
inte sluta nu. Då kulle allt bara bli värre. Eller det var det jag trodde.
- Ge mig det. Sa jag och sträckte fram handen mot Louis.
- Varför skulle jag ge dig detta, när du inte lyssnar på mig? Jag suckade för
jag visste ju att han hade rätt. Jag fick inte ut ett ord jag kände hur tårarna
var på väg ut igenom ögonen.
- Precis sa han och satte sig jämte mig i min säng. Att jag inte kunde säga förlåt
och bara börja om. Varför skulle det vara så svårt? Jag fattade inte riktigt det.
- Du får tillbaka paketet på ett villkor han tittade mig djupt in i ögonen och det var
svårt att kolla tillbaka för man såg att jag hade skadat honom också. Det var inte
bara jag som var den drabbade. Var jag ledsen var killarna det också, varför har
jag inte fattat det innan?
- Okej jag gör som du säger bara jag får tillbaka paketet. Hur kunde jag säga nått
sånt? Det var som om jag tog ciggen före mina bästa kompisar. Men det kanske
va så just nu. Jag mår skit och detta kan jag inte precis släpp, inte just nu i alla fall.
- Du hänger med ut ikväll. Vi skall bara ut för att ha kul och det var ett tag sedan
du hade kul, eller hur? Och Louis hade rätt det var ett tag sedan jag hade kul.
Även om jag visste att jag inte skulle ha så kul så gav jag det en chans denna gången.
- Mm... Det var ett tag sedan. Jag orkade inte bry mig mer. Jag var redan så förstörd.
- Så skall det låta. Hoppa in i duschen och sätt på dig något fint så kommer jag och
hämtar dig om en halv timme. Louis lämnade sedan min lägenhet för att gå och göra
sig iordning själv. Jag tvingade upp mig själv ur sängen och gick med tunga steg mot
duschen. Jag gick in och satte på vattnet så det rann ner varmt vatten på mig. Det
spelade be strong in the lord and never give up hope på radion och jag kände mig helt
plötsligt starkare. Jag hade fortfarande Sophie i tankarna men jag kände mig starkare.
Jag gick ur duschen och in i min garderob för att hitta nått att ha på mig. Det blev bara
ett par jeans och en skjorta. Jag struntade i att plata håret. Det hade jag inte gjort sedan
Sophie lämnade mig. Hon sa alltid att jag var så lik Justin Bieber så jag hade kvar mina
lockar för att inte tänka lika mycket på henne. Jag satte mig i soffan och väntade på att
Louis skulle komma. Under tiden gick jag in på twitter för tänkte skriva lite med fansen.
Jag skrev "Hello some one who want a coversation?" och efter bara några sekunder
hade massa svarat att dom ville. Jag började snacka med en tjej från USA, Victoria hette hon.
Det var hon och hennes kompis Jennie jag skrev med. Jag addade båda på twitter och sedan
knackade det på dörren. Jag visste att det var Louis så jag orkade inte gå och öppna.
- KOM IN! ropade jag och in kom Louis. Han såg nervös ut och kollade på mig stelt.
- Redo? jag kände hur en klump satte sig i halsen men jag nickade.
- Jag tror det sa jag och reste mig upp. Nu var det dags, jag skulle ut för första gången igen
efter ett långt tag. Men klumpen hade satt sig i magen och jag var riktigt nervös.
Det kändes som jag inte skulle klara detta.
Det var del 2 av stol my heart. Gillar ni det?
Det var del 2 av stol my heart. Gillar ni det?
Som ni kanske fattar så kommer denna handla om Liam. Har inte läst en ända om honom
så det bli om honom till att börja med.
Men i nästa del så kommer det bli lite komplicerat att fatta kanske.
Men om ni undrar så kommer vi dras ett halv år tillbaka och vi hamnar i USA.
Så nu kanske det blir lite lättare att fatta. X
L - I - M
Design
Hej alla läsare! Matilda här, en av tjejerna bakom bloggen :) Jag har precis fixat dom sista detaljerna på designen så nu är den klar! Om ni undrar så har jag gjort hela designen själv, med hjälp av Photoshop cs5! Allt på designen är copyright av mig! Men om det är något ni undrar om designen eller så så kan ni kommentera det här nedanför! Vill också passa på att säga tack till alla som har besökt bloggen såhär första dagen! Vi är jätte nöjda med statistiken och hoppas bara på att bli ännu fler :) Lämna gärna en kommentar också såvitt vet vad vi behöver jobba på eller vad som är bra. Nästa kapitel kommer imorgon, ju mer kommentarer på det förra, ju snabbare kommer kapitlet upp :)
Ha det bra sålänge, puss / Matilda
Stole my heart - 01
Lyssna gärna medans ni läser!
Jag låg i min säng och kollade upp i taket. Jag kunde inte fatta att hon var borta.
Hon hade lämnat mig nu. Hon ville inte ha med mig och göra mer. Jag kunde inte
fatta att min Sophie var borta. Vi hade delat nästan 2år tillsammans. Och nu, så
stack hon bara. Jag klarade inte av detta mer. Det hade gått 1 månad men jag ville
inte förstå att det var över. Jag och Sophie var inte längre ett par. Nu var det bara jag
det var inte vi. Jag förökte tänka på annat men det funkade inte. Det var bara Sophie.
Det kändes som jag hade legat i min säng och kollat upp i taket i kanske 100 år. Det
var min nya bästa kompis: Sängen, mini ben and jerrys med trä pinnen och TV:en.
Jag var i studion på dagarna och jobbade men direkt när jag slutat så åkte jag hem
och la mig i sängen med ben and jerrys framför Tv:ne. Det hade blivit en varna nu så
det var så det var. När killarna frågade om jag skulle hänga med på bio eller nått
liknande så sa jag bara att jag inte hann eller nått i den stilen. Det var hemskt att en
människa kunde krossa en annas hjärta så mycket. Jag ville få bort henne från mina
tankar. Men nej Sophie ville vara kvar. Men idag så satt jag inte och kollade på TV för
mig själv, jag satt istället och kollade på gamla foton på oss. Jag fattade inte riktigt
själv varför jag gjorde det, men Sophie hade för stor plats i mitt hjärta för att jag skulle
kunna krossa det. Och det gjorde verkligen ont. Vad jag än gjorde så kom det upp i mitt
huvud "Skulle Sophie gilla detta?" "Skulle hon tagit detta" "Undra om hon har det bra" m.m.
Jag satt i min dubbelsäng med benen i skräddar ställnig och hade datorn i knät. Jag klickade
på fram och gick igenom bilderna sen i sommras. Vi hade varit vid kusten och jag hade varit
en helt vanlig kille som vem som helt. Jag hade inte varit 1/5 i ett av Englands största pojkband
jag hade bara varit mig själv. Även om jag är det nu med men då visste ingen vem jag var
jag var en helt vanlig pojke från England med föräldrar och syskon.
Jag la ifrån mig datorn och la mig ner i sängen och kollade upp i taket. Då vibrerade mobilen till.
Jag kunde nästa gissa mig fram att det var mamma som smsat men ändå slängde jag mig på
mobilen med hopp om att det skulle vara Sophie som ville börja om igen. Jag tog tag i den och
så läste jag "Mamma" jag suckade lätt för mig själv. Mamma var nästan den ända som textade mig
förutom kanske nån av killarna som skrev "Kom" "Ryck upp dig" "Vi vet att det är jobbigt men vi
får gå vidare nu, släpp det" eller nått i den stilen. Men ingen fattade hur jobbigt jag tyckte att detta
var. Jag läste smset jag fått av mamma "Hej gubben. Hoppas allt är bra med er, var ett tag sedan
jag hörde nått av dig. Jag älskar dig. mamma" jag ljög och svarade " Allt är bra vi ses snart. Jag
älskar dig mamma." Det var jobbigt att ljuga för mamma, det var en av dom jag stod mig när och
jag älskade henne mest av allt. Men jag ville inte säga hur jag mådde egentligen till henne för då
skulle hon också må dåligt av det.
Första kapitlet av Stole my heart. Vad tycker ni ??
Vi har lite idéer till denna novellen. Så vi hoppas ni gillar det.
Vem tror ni denna novellen kommer handla om och vem tycker ni detta lät som??
Vi har haft lite beslut ångest om vem vi skulle välja så tycker ni skall berätta vem
detta låter som. Vem det är.. Det får ni vet ai nästa kapitel. X
// Louise Matilda Ida
