Stole my heart - 03
- Redo? jag kände hur en klump satte sig i halsen men jag nickade.
- Jag tror det sa jag och reste mig upp. Nu var det dags, jag skulle ut för första gången igen
efter ett långt tag. Men klumpen hade satt sig i magen och jag var riktigt nervös.
Det kändes som jag inte skulle klara detta.
Lyssna gärna !!
26/8-2010 Boston
Alex perspektiv :
Jag låg i min säng och kollade upp i taket. Jag hade legat här i timmar.
Jag ville bort jag ville bort från allt och alla. Jag hade inget att göra här
så varför skulle jag vara kvar. Jag ville ut komma ifrån USA eller
i alla fall Boston. Jag låg och fanteserade om ett frantstiskt liv i London,
Paris, Oslo jag visste inte riktigt vart jag var med allt var underbart. Jag
hade det prefekt. En underbar kille, fina vänner, ett toppen jobb, jag var
ute och shoppade och gick på stora galor och gav kind pussar till massa
kändisar. Och när jag var som mest uppe i mina drömmar vibrerade min
telefon. Jag orkade inte kolla vem det var ifrån så jag lät den ligga kvar
bredvid mig. Den vibrerade igen jag tog upp den och kollade vem det var
ifrån "Jennie" läste jag och låste sedan upp mobilen. " Alex..Ryck upp
dig, du kan inte ligga inne resten av livet. Vi saknar dig här ute" Jennie var
en av mina bästa vänner. Men hon visste ändå inte vad som hade hänt.
Eller hon trodde hon visste men hon visste inte hela historien bara en del.
Jag orkade inte svara men jag visste att jag var tvungen annars skulle hon
ringa och tjata på mig. "mm..men det finns ändå inget att göra" skrev jag
och la ner mobilen jämte mig igen. Jag hörde rop från nedervåningen
det var mamma och pappa som bråkade igen...
Kunde dom aldrig sluta bråka? Jag mådde ju inte precis bättre av detta.
Jag vred på mig och la huvudet i kudden och händerna på huvudet.
Skulle det alltid vara så här? Jag orkade inte med detta. Det fanns ingen
jag kunde prata med heller. Eller jo... min katt, men hon var ju mycket till
hjälp. Hon var en fantastiskt bra lyssnare men hon kom aldrig med några
råd.
- Alex maten är klar ropade mamma från nedanvåningen. "mm" mummlade
jag och reste mig upp. Jag gick ner mot matsalen där mamma pappa och
min storebror satt och åt. Jag satte mig ner och tog åt mig av maten. Under
middagen var det rätt tyst ingen sa så mycket. Jag var inte heller jätte hungrig
så jag satt mest och petade i maten. Sedan avbröt mamma tystnade med
ett " Vi har nått att berätta" och både jag och min bror reagerade dirket.
Pappa suckade, det gjorde mamma också.
- Vi skall skilja oss fick mamma sedan ut. Jag sa inget och min bror reste sig
upp och gick. Pappa satt bara tyst, det gjorde mamma också.
- Jag skall flytta till London med jobbet sa pappa sedan. Och jag lös upp inom
mig. Tänk om detta var min chans? Tänk om detta var starten på ett helt
nytt liv. Jag kunde inte visa att jag var glad för jag var egentligen hur ledsen
som hälst. Så jag suckade bara.
- Och jag skall flytta till New York eller hem till Sverige la mamma till sedan.
Mamma var ifrån Sverige så jag kunde förstå henne om hon längtade hem.
Men jag sa inget om det. Jag fortsatte bara att sucka. Jag ville inte riktigt
förstå att det var sant. Mina föräldrar skulle skiljas och jag var tvungen att antingen
flytta till New York, Stockholm eller London. Jag kände hur tårarna började
komma. Men jag vill inte visa nått så jag reste mig snabbt upp "Tack för maten"
sa jag och sprang sedan upp på mitt rum. Jag slängde mig i sängen och tårarna
kom. Jag kände mig så ensam, jag visste inte om jag skulle klara det mycket
längre. Men så kom jag och tänka på mamma pappa... Dom skulle ju skilja
sig. Då kom det ännu mer tårar en vad som redan fans.
Jag låg i min säng i en halv timme kanske. Sedan gick jag upp och gjorde iordning
mig för att sova. Jag kröp ner i sängen och kollade upp i taket. Jag låg
och tänkte på vad som skulle hända här näst. Jag önskade jag kunde ringa till
Mighuel men jag visste att han ändå inte skulle svara. Han var borta han var borta
för gått. Jag låg och väntade på att han skulle ringa men han var en ängel.
Det visste jag också men han kanske ändå en dag skulle ringa mig och säga att
han saknade mig.
Del tre av Stole my heart.
Del tre av Stole my heart.
Hoppas ni hänger med.
Vem vet, Liam och Alex kanske kommer träffas en dag ?? Fortsätt läs så får ni veta det.
Vi fick en kommentar om vad låten till första kapitlet heter och den heter
"Bellas lullaby"
Släng kommentarer om vad ni tycker. X
L-I-M
Kommentarer
Postat av: Miriiiiaaaam:)
åhh lika bra som alltid!!!:')))
ni skriver så himla bra, älskar den!! xxx <3
Postat av: Therese
Sitter och nästan gråter med musiken till! Så otrolig bra början och hoppas på att den blir bättre ;)
Postat av: Victoria
Gud, vad bra! Jag vill läsa meeeeera!!xx
Postat av: Zakiyah
När kommer nästa kappitel isåfall när?
Kan ni Mejla mig då?
Postat av: Jessica Larsson
jättebraaa! :)) xx
Postat av: emelie:)
åh tack! jag älskar verkligen den låten! den är så vacker, men jaja. fint kapitel! awesome! fortsätt så tjejer! kram
Postat av: N
7kt braa!!
Postat av: Johanna
Sjukt grymt , blir spännande hur detta kommer sluta...:):)
Postat av: Another 1D blog.
Hello! Nu är det såhär att jag precis har startat den här bloggen, och undrar om du vill köra en shoutout for shoutout? (: skulle uppskatas. xx
Postat av: Linnea
Vad heter låten? Så himla fint skrivet!
Trackback
